Positivt tänkande

Nu har allting lugnat sig lite, vi har pratat med tjejerna och det känns inte längre som om det nödvändigtvis är jordens undergång.

Freja orkade inte ens lyssna och antingen förstod hon inte eller så brydde hon sig inte (än), för reaktionen var typ obefintlig.

Leahs första reaktion var "Men ååhhhh, va tråkigt!" men sen hittade hon nånting i sin ficka som var mycket mer intressant. Hon blev lite chockad, det syntes, men sen när vi frågade hur det kändes att börja på dagis istället ryckte hon på axlarna och sa "Bra." Kort och konsist.

Men det här var ju NU, idag, när de var hemma och fortfarande har några dagar kvar hos dagmammorna. Det är en heeeeelt annan sak hur de kommer att reagera när de väl kommer till dagiset, det är jag mer orolig för.

Just nu känns det iallafall lugnare, känslorna har lagt sig och det var trots allt väldigt betryggande att se deras reaktioner (eller brist på, haha). Vem vet, det kanske blir superbra?